Cookies på vår webbplats
Vissa av våra cookies är nödvändiga för att webbplatsen ska kunna fungera ordentligt. Andra cookies är inte obligatoriska och används exempelvis för analys och marknadsföring. Läs här hur cookies fungerar.
ANALYS
Marknadskrönika
Läs Christer Tallboms senaste krönika om vår aktuella marknadssyn.
Räntesänkningar kommer – frågan är hur snabbt
Penningpolitiken har ändrat kurs och styrräntor börjat sänkas. Riksbanken har återigen gått före såväl ECB som Federal Reserve med att sänka räntan en andra gång i vetskapen om att de två sistnämnda står beredda att sänka sina styrräntor. Fed spås när detta skrivs sänka styrräntan i USA med en procentenhet innan årets slut vilket är en klart snabbare sänkningstakt jämfört med tidigare prognoser. Det har i sin tur medfört att prognoser på storleken på svenska räntesänkningar i år också har justerats uppåt. Förväntningarna på snabbare räntesänkningar har varit en följd av att en hittills överraskande stark amerikansk ekonomi under sommaren började visa tydligare tecken på att bromsa in. Ett avtagande inflationstryck och en arbetsmarknad som började överraska på nedsidan har fått Fed att tydligt signalera att det blivit dags att börja lätta på penningpolitiken.
"Riksbankens räntebana kan inte avvika för mycket från ECB:s och Feds"
Frågan är om marknadens ränteförväntningar för 2024 återigen har börjat springa lite för långt i förväg? De behöver inte vara fel, men de innebär att marknaden blivit känsligare för eventuella avvikelser från prognoserna på den data som publiceras. Det var några datautfall som föll utanför ramen som fick ränteförväntningarna att skifta och orsakade marknadsturbulensen i somras. Mot bakgrund av den aktuella förväntansbilden när det gäller penningpolitiken finns därför risk framöver för perioder med ökad turbulens på marknaden. Det är inflations- och tillväxtutvecklingen i USA som i hög grad väntas styra sentimentet åtminstone under hösten på de globala finansmarknaderna. Detta eftersom Feds agerande blir fortsatt avhängig den inkommande statistiken och att vare sig ECB eller Riksbanken i sin tur kan avvika för mycket från Feds räntebana.
Riksbankens räntebana kan inte avvika för mycket från ECB:s och Feds
En centralbanks viktigaste tillgång är att man har marknadens förtroende. Mer omfattande räntesänkningar i Sverige med vidgade ränteskillnader gentemot Europa och USA som följd skulle sannolikt resultera i en signifikant kronförsvagning. En svagare krona skulle göra svensk import dyrare med ökad inflation som följd och riskera att Riksbanken ånyo behöver strama åt penningpolitiken. Tvära kast i räntepolitiken skulle erodera mycket av Riksbankens förtroendekapital.
Christer Tallbom
Garantums Chefekonom. Förvaltar Aktie-Ansvar Total.
|
|
Tidigare publicerade Makroanalyser
Krönika augusti 2024
Ett överraskande nyval i Frankrike har skapat valfrossa på de europeiska finansmarknaderna. Risken är stor att den första valomgången den 30 juni skakar fram två alternativ på varsin yttersida på det politiska spektrumet att göra upp om segern i den andra omgången den 7 juli. Hur en möjlig funktionsduglig fransk regeringskoalition slutligen skulle kunna se ut är svårt att sia om – men helt klart är att den politiska osäkerheten i Europa har stigit. Ett ovisst presidentval i USA betyder dessutom att den politiska inramningen får en betydande och växande påverkan på marknadens riskaptit under andra halvåret.
Krönika juni 2024
Inget nytt under solen – det är fortsatt förväntningarna på centralbankernas räntepolitik som i hög grad styr sentimentet på finansmarknaderna. Här har oväntat Riksbanken gått först ut i den trio av centralbanker som utgörs av Riksbanken, ECB och Federal Reserve med att sänka räntan. En snabbt sjunkande inflation i kombination med svaga tillväxtförutsättningar i det korta perspektivet bidrog till att den svenska centralbanken tog första steget.
