Del 4: Hur stor är din kreditexponering och matchar det risken du vill ta?

Under 2020 har marknadsvärdet på ränteplaceringar varierat väldigt mycket. Det har fått många investerare att fundera på vad som påverkar marknadsvärdet och varför det rör sig så mycket. Marknadsvärdet är en indikation på vad någon är villig att betala för att ta över samma position, dvs. marknadsvärdet har ingen betydelse om du inte har för avsikt att sälja placeringen idag men ger en indikation på hur läget har förändrats. Det finns flera faktorer som påverkar marknadsvärdet. I denna del kommer vi fokusera på hur den riskfria räntan och riskpremien påverkar marknadsvärdet på kreditplaceringar.

Räntan som erhålls när man lånar ut pengar kan delas upp i två delar. Den ena delen motsvarar den riskfria räntan (om man skulle låna ut till svenska staten). Om den riskfria räntan stiger sjunker marknadsvärdet på befintliga krediter eftersom det riskfria alternativet då blir attraktivare. På samma sätt förbättras marknadsvärdet när den riskfria räntan sänks, vilket har bidragit till att många ränteplaceringar presterat bra sedan finanskrisen.

Den andra delen är riskpremien man får för att ta ytterligare risk. Hur hög riskpremien är beror dels på löptiden, det vill säga hur långt placeringen har kvar till förfall och dels kreditrisken (läs mer i del 2). Kreditrisken ökar om bolagets kreditkvalitet försämras vilket påverkar marknadsvärdet negativt, eftersom risken ökar i bolaget kommer investerare kräva en högre ränta för att ta den risken, vilket leder till att marknadsvärdet sjunker.  Kreditkvaliteten kan exempelvis påverkas av en svagare konjunktur eller bolagsspecifika händelser.

Räkneexempel: Om man lånar ut 100 pengar till ett bolag och får 5 pengar (5%) i ränta för att ta den risken. Om kreditrisken ökar kraftigt så att investerare nu kräver 10% i avkastning för samma lån så är de nu villiga att betala 50 pengar ( 5 (kupongen) /50 (marknadsvärdet) = 10% (nya avkastningskravet) ).

Marknadsvärden under 2020
En ökad kreditrisk var en av orsakerna till att marknadsvärden på ränteplaceringar varierade så mycket under 2020. Läget blev mycket oroligt under våren vilket gjorde att flera bolag fick finansiella svårigheter och antalet kredithändelser steg kraftigt (Läs mer i del 3). Detta i kombination med begränsad likviditet på räntemarknaden (dvs. få köpare), vilket fick marknadsvärden att kollapsa. Till och med stora fondbolag fick stänga sina räntefonder för uttag under en period för att marknaden var så orolig. Efter det gick världens centralbanker in och köpte företagsobligationer med varierande kreditkvalitet för att se till att bolag hade tillgång till likviditet. Det fick både likviditeten och marknadsvärden att återhämta sig. Idag är värderingen på High Yield (bolag med sämre kreditkvalitet) återigen på högsta någonsin, dvs man har aldrig fått så dåligt betalt för att ta kreditrisk.

För en översikt över sambandet mellan ränteläget, kreditrisk, avkastningen (Yield) på ränteplaceringar och marknadsvärdet på ränteplaceringar, se tabellen nedan:

Se över dina innehav med jämna mellanrum
I dagens läge med centralbanksstöd som delvis rubbar den marknadsmässiga prissättningen på vissa räntepapper, finns det risk för att inte får betalt för den faktiska kreditrisken. Ränteplaceringar som för några månader sedan hade ett marknadsvärde som var en bråkdel av investerat belopp har i flera fall repat sig ordentligt. Det är därför ett bra läge att se över hur stor kreditexponering portföljen innehåller och fundera om den behöver balanseras om till fördel för andra tillgångsslag. Prata även med din rådgivare som kan hjälpa dig att förklara mer i detalj hur det ser ut i just din portfölj.