Del 3: Hur stor är din kreditexponering och matchar det risken du vill ta?

Diversifiering är en mycket viktig del i hanteringen av de kreditrisker man exponeras mot när man investerar i olika ränte- och kreditlänkade placeringar. Har du exempelvis koll på hur många bolag du är kreditexponerad mot och på vilket sätt? 

Beroende på sparprodukt kan också diversifieringen av kreditexponeringen variera. Utan att man kanske tänker på det så innebär kreditexponeringen i vissa sparprodukter att man i praktiken, direkt eller indirekt, lånar ut sina pengar till olika företag. Det kan vara till ett enskilt bolag, till flera bolag via ett index eller via en fond som i sin tur investerar i värdepapper som innebär att pengar lånas ut till olika bolag. 

Graden av hur väl skyddad man är mot att ett enskilt bolag ska få betalningssvårigheter varierar naturligtvis beroende på vilken typ av sparprodukt och värdepapper det handlar om:

• Exponeringar mot enskilda bolag, via företagsobligationer eller produkter som är länkade till ett specifikt bolag, kan väsentligt skilja sig åt beroende på hur deras verksamheter ser ut. Ett bolag kan i sin verksamhet vara helt beroende av en enda enskild produkt eller tjänst medan andra bolag är en del av en väldiversifierad företagsgrupp. 
  
  
• Ett index som består av många olika bolag, ett sk. kreditindex, och kan innehålla olika nivåer av skydd mot ett visst antal kredithändelser innan risken aktiveras. 
  
  
• Fonder med inriktning mot företagsobligationer eller räntefonder som har möjlighet att investera i företagsobligationer kan uppfattas som likvärdiga men kan skilja sig åt i hög grad beroende på hur de väljer att investera. 
  
  
  

Därför ska du sprida riskerna
Som vi gick igenom i del 1 och del 2 kan det vara stora skillnader i kreditkvalitet mellan olika bolag och det är därför viktigt att inte lägga alla ägg i samma korg. Den största risken i ränteplaceringar är, som vi nämnde ovan, att bolaget man lånat ut pengar till ska få betalningssvårigheter och därmed inte kunna betala räntan eller betala tillbaka kapitalet, även känt som kredithändelser. Något som innebär att kreditrisken kan bli aktiverad och därmed risken att förlora pengar. 

Med kredithändelse menas:

• Utebliven betalning. Bolaget underlåter att i rätt tid erlägga betalning på finansiell skuld (eller under garanti för finansiell skuld). 
  
  
• Omstrukturering av skulder. Bolaget ingår i någon form av ackord, skuldsanering eller liknande med avseende på sina skulder om minst motsvarande 10 miljoner USD. 
  
  
• Insolvensförfarande. Bolaget försätts i konkurs, träder i likvidation eller blir föremål för annat liknande förfarande. 
  
  
• Statligt ingripande. En statlig myndighet eller liknande organ vidtar åtgärder som negativt påverkar bolagets borgenärers rättigheter.

I de produkter som är exponerade mot enskilda bolag påverkar en enda kredithändelse hela det investerade beloppet. Sker en kredithändelse förloras dock oftast inte hela kapitalet automatiskt, utan återbetalningsbeloppet bestäms av ett återvinningsvärde som baseras på tillgångarna i bolaget som finns tillgängliga för kreditgivarna.

I produkter med kreditindex lånar man däremot ut pengar till flera bolag, vilket kan variera beroende på index. I dessa produkter kan man genom exempelvis strukturerade produkter också skydda kapitalet mot ett visst antal kredithändelser. Om inte det initiala skyddet räcker till sker en nedskrivning av det investerade kapitalet i takt med att fler kredithändelser tillkommer. I exempelvis kreditobligationer är det vanligt med kreditindex som innehåller 100 bolag och där man har ett skydd mot de 15 första kredithändelserna. Det är inte förrän kredithändelse 16 eller fler som det investerade kapitalet påverkas negativt.

Även räntefonder har olika grad av diversifiering beroende på fondens inriktning och placeringsmandat. En del fonder väljer bolag med endast hög kreditkvalitet (lägre risk), andra väljer endast bolag med låg kreditkvalitet (högre risk) eller en kombination av båda. För mer om risker i räntefonder >>

Se över dina innehav med jämna mellanrum
Det är därför viktigt att se över vilka ränteplaceringar portföljen innehåller, hur många bolag du är exponerad mot och därmed hur mycket risk du tar. Marknadsvärdet på olika ränteplaceringar kan röra sig kraftigt under innehavstiden och i del 4 kommer vi diskutera marknadsvärden på olika kreditlänkade produkter och hur man kan tänka kring befintliga placeringar.

Men fram till dess, första stegen för att få bättre koll på din kreditriskexponering och vilken risk du har är att logga in på din depå för att få en bättre överblick av innehaven. Prata även med din rådgivare som kan hjälpa dig att förklara mer i detalj hur det ser ut i just din portfölj.