BRIC - har glöden från de heta finansmarknaderna slocknat?

För ett antal år sedan var Europas ekonomiska problem i fokus. Vid en jämförelse framstod vid den tidpunkten tillväxtpotentialen i de befolkningsrika BRIC-ekonomierna som betydligt mer tilltalande. Förutsättningarna för BRIC-ekonomierna har sedan dess dock kraftigt förändrats. 

Vad har hänt?
En lägre kinesisk tillväxt och en successiv omläggning av ekonomin till att bli mindre industritung har lett till en minskad efterfrågan på råvaror. Samtidigt hade råvarubolagen, mot bakgrund av en tidigare övertro på en supercykel för råvaror, utökat sin produktionskapacitet kraftigt. En minskad efterfrågan i kombination med ett betydande utbudsöverskott resulterade i signifikanta prisfall på råvaror och energi. Prisfallet har dessutom förstärkts av en tilltagande oro för huruvida Kina ska klara av att ställa om sin ekonomi med en bibehållen hög tillväxt. Kraschen i många råvarupriser har slagit hårt mot råvaruintensiva ekonomier som Ryssland och Brasilien. 

De senaste årens politiska utveckling har därutöver styrt utvecklingen i BRIC-länderna i olika riktningar. Växande förväntningar på att den indiska regeringen ska genomföra åtgärder som bättre tar vara på den indiska ekonomins stora tillväxtpotential har haft en positiv effekt på marknadsutvecklingen där. Omvänt så har en växande misstro till den förda politiken i Ryssland och Brasilien bidragit till att dra ned båda länderna i en djup lågkonjunktur. De ekonomiska sanktionerna mot Putins Ryssland efter annekteringen av Krim har slagit hårt mot landets ekonomi. Effekten av oljeprisfallet och ekonomiska sanktioner har blivit en kraftig försvagning av den ryska rubeln. För en utländsk investerare har rubelns tapp varit större än nedgången på den ryska börsen. Detsamma gäller finansiella investeringar i Brasilien. Förtroendet för den brasilianska regeringens finanspolitik har under president Rousseffs styre snabbt sjunkit till absoluta bottennivåer. Följden har blivit stora kapitalutflöden som i sin tur har kastat in även Brasilien i en akut valutakris.  

Vad tror vi om framtiden?
Vår bedömning är att Kina kommer att klara av att ställa om sin ekonomi till att bli mer balanserad och hållbar med en bibehållen rimligt hög tillväxt. I så fall finns det goda förutsättningar för att efterfrågan på råvaror ska bli högre framöver. Sannolikt kommer det dock även att krävas produktionsneddragningar på många håll i råvarusektorn för att priserna uthålligt ska kunna öka. Högre energi- och råvarupriser skulle gynna den hårt drabbade ryska och brasilianska ekonomin. Enbart något högre råvarupriser bedömer vi dock inte räcker för att på allvar vända utvecklingen i dessa båda länder. En politisk omläggning, som marknaden får förtroende för, anser vi vara en förutsättning för att dessa båda ekonomier ska kunna lösa sina valutakriser. Chanserna för en politisk förändring i Brasilien bedömer vi som ganska stora, men däremot mindre i Putins Ryssland. För indiskt vidkommande har bevisbördan på dess regering gradvis ökat. Premiärminister Modi måste nu gå från ord till handling och börja leverera finanspolitiska åtgärder som kan leva upp till marknadens förväntningar