Så räknar vi aktuell risk för enskilda produkter och aktuell depårisk

Risken i en placering baseras på volatiliteten i den underliggande tillgången och beräknas på olika sätt för olika placeringar. För strukturerade produkter använder vi oss av PRIIPS regelverk medan på aktier och fonder räknar vi på standardavvikelsen. Om du vill fördjupa dig i de metoder som används vid olika beräkningar följer här några kortfattade beskrivningar.

Strukturerade produkter

Strukturerade produkters riskbestämning baseras på PRIIPS tillvägagångsätt att beräkna volatilitet, denna volatilitet benämns VEV (VaR-Equivalent Volatility). På aktielänkade strukturer använder vi historiska aktiepriser, medan på kreditstrukturer används CDS nivån (kreditspreaden), för att beräkna fram denna volatilitet. Där historik inte finns tillgänglig, exempelvis för en helt ny aktie, används en proxy för den underliggande tillgången så att man kan simulera fram resultat som används till volatilitetsberäkningen. Risken beräknas  genom att konvertera volatiliteten man har beräknat fram till en siffra från 1 – 7, där 7 är högst risk (se tabell 1). Vi konverterar volatiliteten till risk med en decimal för att man skall ska kunna se var man befinner sig i volatilitetsintervallet.

Tabell 1. PRIIPS intervall som konverterar volatiliteten till en risksiffra. Garantum har satt 120% volatilitet som en maxgräns för volatilitet i en placering då vissa beräkningar kan ge oändlig volatilitet.

Risken vi beräknar baseras endast på marknadsrisken i produkten, så kallad MRM (Market Risk Measure), och vi tar inte hänsyn till emittentens risk. Observera dock att den initiala risken i placeringen, risken fram till startdagen, inkluderar denna risk, då kallad SRI (Summary Risk Indicator).

Kreditrisken i PRIIPS regelverket går från CR1, lägst kreditrisk, till CR6, högst kreditrisk. Emittenter med CR1 och CR2 ger inget extra riskbidrag till placeringen, dvs MRM är lika med SRI men från och med CR3 kan SRI vara en högre siffra än MRM, se tabell 2 nedan för mer detaljer.

Tabell2. Konvertering till SRI. I grönt har vi SRI lika med MRM, medan i rött är SRI högre än MRM.

Aktier

Beräkning av volatilitet av aktier görs genom att beräkna standardavvikelsen. Vi använder oss utav samma tabell vid konverteringen till aktuell risk siffra som för de strukturerade produkterna.

Fonder

Så som för strukturerade produkter bestäms, sedan den 1 januari 2023, fonders riskklass enligt PRIIP-förordningen 1286/2014/EU (Packaged Retail and Insurance-based Investment Products). Varje fonds riskklass baseras på en sammanfattande riskindikator som ger vägledning om risknivån för fonden i fråga jämfört med andra produkter och visar hur troligt det är att produkten kommer att sjunka i värde på grund av marknadsutvecklingen. Klassificeringen grundas på marknadsrisken för fonden och är ett mått på hur avkastningen varierar över tid. Riskindikatorn utgår från att du som investerare behåller produkten under dess rekommenderade innehavstid. Tidigare resultat utgör inte någon tillförlitlig indikation på framtida resultat. Marknaderna kan utvecklas helt annorlunda i framtiden.

Med utgångspunkt i en sjugradig skala (1-7) beräknas risknivån (SRI – Summary Risk Indicator) utifrån två underliggande mått: marknadsrisk (MRM – Market Risk Measure) och kreditrisk (CRM – Credit Risk Measure) där 1 står för lägst risk och 7 för högst risk. Kategori 1 innebär inte att fonden är riskfri. Dessa redogörs för mer nedan.

Enligt förordningen är alla som utvecklar PRIIP-produkter skyldiga att ta fram ett faktablad för varje produkt. Faktabladet ska finnas tillgängligt på företagets hemsida och tillhandahållas innan försäljning till icke-professionella investerare. En distributör eller förmedlare som säljer eller erbjuder rådgivning om PRIIP-produkter till en icke-professionell kund, eller som tar emot köporder som gäller en PRIIP-produkt från en icke-professionell kund måste tillhandahålla ett faktablad.

Marknadsrisk

Fonders marknadsrisk simuleras i Priips riskindikator som ett marknadsriskmått (MRM) som ges genom en så kallad VaR-ekvivalent volatilitet som baseras på fondens historiska avkastning. Baserat på denna volatilitet klassificeras risken enligt samma tabell som för strukturerade produkter, se Tabell 1. Detta tillvägagångssätt gäller för de flesta värdepappers-och specialfonder.

Kreditrisk

Utöver marknadsrisk kan även en kreditriskbedömning göras. Kreditrisken simuleras då i Priips riskindikator som ett kreditriskmått (CRM) som beräknas för underliggande tillgångar följt av en kreditriskbedömning som placerar fonden i en kreditkvalitetsskala som konverteras till en CRM-klass. För de flesta värdepappers-och specialfonder gäller dock att CRM=1, vilket medför att riskindikatorn SRI=MRM. Det kan dock förekomma fall där värdepappersfonder får en annan CRM-klass än 1, exempelvis om fonden har exponering mot tekniker för effektiv portföljförvaltning där dessa inte har tillräcklig säkerhet och står för 10% eller mer av fondens tillgångar.

Aggregering av marknads- och kreditrisker

I de fall  då kreditriskmåttet är 1, utgör alltså MRM själva riskklassificeringen (SRI) av produkten. MRM-klass (marknadsrisken) avgör alltså, i de absolut flesta fallen, ensamt riskindikatorn för fonder. PRIIP-tillverkaren kan dock välja att höja riskklassificeringen av produkten om de inte tycker att riskindikatorn reflekterar produktens risk på ett adekvat sätt.

Riskinformation

Historisk avkastning är inte någon garanti för framtida avkastning. De pengar du investerar i fonder kan både öka och minska i värde och det är inte säkert att du får tillbaka hela det insatta kapitalet. Fondens värde kan variera kraftigt på grund av dess sammansättning och de förvaltningsmetoder fondbolaget använder sig av.

Riskbidrag

Riskbidrag är en term som beskriver hur mycket av risken i respektive produkt som bidrar till den totala risken i den specifika depån. Beräkningen görs genom att multiplicera volatiliteten och marknadsvärdet på den specifika placeringen, och sedan dela med summan av alla placeringars volatilitet multiplicerat med deras marknadsvärde, se formel.

Risk på depå

Risk på depå beräknas genom att multiplicera volatiliteten på respektive produkt med dess marknadsvärde och summera över samtliga produkter i depån. Sedan delar man det värdet med summan av det totala marknadsvärdet i depån. Observera att externa produkter som vi inte får in data på  räknas inte med, samt likvida medel har en volatilitet på 0%.